Åter en vän och fiskekompis som gått ur tiden! Kommer så väl ihåg när vi var till Solberga och fiskade. Det var du och Ove och Artur och jag. Ove satte sin stol så tokigt på bryggan att det bakre stolsbenet gick mellan brädorna och han ramlade baklänges sittande i stolen! Vi skrattade så tårarna sprutade. Och alla älgsafaris vi varit på m.m. m.m. Hoppas du nu får träffa Ove där ovan och det finns fina fiskevatten och blommor av alla de slag so du älskat1 Vila i frid käre Berit!